| 35 Kapitlet |
1 |
Och Elihu tog till orda och sade: --
|
2 |
Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud, --
|
3 |
du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd? --
|
4 |
Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig. --
|
5 |
Skåda upp mot himmelen och se, betrakta skyarna, som gå där högt över dig. --
|
6 |
Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed? --
|
7 |
Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand? --
|
8 |
Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet. --
|
9 |
Väl klagar man, när våldsgärningarna äro många, man ropar om hjälp mot de övermäktigas arm; --
|
10 |
men ingen frågar: »Var är min Gud, min skapare, han som låter lovsånger ljuda mitt i natten, --
|
11 |
han som giver oss insikt framför markens djur och vishet framför himmelens fåglar?» --
|
12 |
Därför är det man får ropa utan svar om skydd mot de ondas övermod. --
|
13 |
Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt; --
|
14 |
allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar. --
|
15 |
Och nu menar du att hans vrede ej håller någon räfst, och att han föga bekymrar sig om människors övermod? --
|
16 |
Ja, till fåfängligt tal spärrar Job upp sin mun, utan insikt talar han stora ord. --
|