| 105 Kapitlet |
1 |
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken. --
|
2 |
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under. --
|
3 |
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN. --
|
4 |
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt. --
|
5 |
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar, --
|
6 |
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda. --
|
7 |
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar. --
|
8 |
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat, --
|
9 |
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak. --
|
10 |
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund; --
|
11 |
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.» --
|
12 |
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne. --
|
13 |
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat. --
|
14 |
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull: --
|
15 |
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.» --
|
16 |
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle, --
|
17 |
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl. --
|
18 |
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad, --
|
19 |
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld. --
|
20 |
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri. --
|
21 |
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom; --
|
22 |
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet. --
|
23 |
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land. --
|
24 |
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro, --
|
25 |
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare. --
|
26 |
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt. --
|
27 |
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land. --
|
28 |
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord. --
|
29 |
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö. --
|
30 |
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar. --
|
31 |
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land. --
|
32 |
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land. --
|
33 |
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land. --
|
34 |
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd. --
|
35 |
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark. --
|
36 |
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft. --
|
37 |
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade. --
|
38 |
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem. --
|
39 |
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten. --
|
40 |
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem. --
|
41 |
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström. --
|
42 |
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham. --
|
43 |
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt. --
|
44 |
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning, --
|
45 |
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja! --
|