| 27 Kapitlet |
1 |
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte. --
|
2 |
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar. --
|
3 |
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man. --
|
4 |
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka? --
|
5 |
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold. --
|
6 |
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd. --
|
7 |
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött. --
|
8 |
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem. --
|
9 |
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd. --
|
10 |
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran. --
|
11 |
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig. --
|
12 |
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför. --
|
13 |
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull. --
|
14 |
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse. --
|
15 |
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika. --
|
16 |
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand. --
|
17 |
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra. --
|
18 |
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära. --
|
19 |
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras. --
|
20 |
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. --
|
21 |
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte. --
|
22 |
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom. --
|
23 |
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar. --
|
24 |
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte? --
|
25 |
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen, --
|
26 |
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker; --
|
27 |
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor. --
|