BIBELN
eller
DEN HELIGA SKRIFT
KONUNGEN ÅR 1917

16 Lukas

Evangelium enligt Lukas

Index

17 Kapitlet

1


 

  Och han sade till sina lärjungar: »Det är icke annat möjligt än att förförelser måste komma, men ve den genom vilken de komma!  

 

 

--

2


 

  För honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet, än att han skulle förföra en av dessa små.  

 

 

--

3


 

  Tagen eder till vara! Om din broder försyndat sig, så tillrättavisa honom; och om han då ångrar sig, så förlåt honom.  

 

 

--

4


 

  Ja, om han sju gånger om dagen försyndar sig mot dig och sju gånger kommer tillbaka till dig och säger: 'Jag ångrar mig' så skall du förlåta honom.»  

 

 

--

5


 

  Och apostlarna sade till Herren: »Föröka vår tro.»  

 

 

--

6


 

  Då sade Herren: »Om I haden tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skullen I kunna säga till detta mullbärsfikonträd: 'Ryck dig upp med rötterna, och plantera dig i havet', och det skulle lyda eder.  

 

 

--

7


 

  Om någon bland eder har en tjänare som kör plogen eller vaktar boskap, icke säger han väl till tjänaren, när denne kommer hem från marken: 'Gå du nu strax till bords'?  

 

 

--

8


 

  Säger han icke fastmer till honom: 'Red till min måltid, och fäst så upp din klädnad och betjäna mig, medan jag äter och dricker; sedan må du själv äta och dricka'?  

 

 

--

9


 

  Icke tackar han väl tjänaren för att denne gjorde det som blev honom befallt?  

 

 

--

10


 

  Sammalunda, när I haven gjort allt som har blivit eder befallt, då skolen I säga: 'Vi äro blott ringa tjänare: vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att göra.'»  

 

 

--

11


 

  Då han nu var stadd på sin färd till Jerusalem, tog han vägen mellan Samarien och Galileen.  

 

 

--

12


 

  Och när han kom in i en by, möttes han av tio spetälska män. Dessa stannade på avstånd  

 

 

--

13


 

  och ropade och sade: »Jesus, Mästare, förbarma dig över oss.»  

 

 

--

14


 

  När han fick se dem, sade han till dem: »Gån och visen eder för prästerna.» Och medan de voro på väg dit, blevo de rena.  

 

 

--

15


 

  Och en av dem vände tillbaka, när han såg att han hade blivit botad, och prisade Gud med hög röst  

 

 

--

16


 

  och föll ned på mitt ansikte för Jesu fötter och tackade honom. Och denne var en samarit.  

 

 

--

17


 

  Då svarade Jesus och sade: »Blevo icke alla tio gjorda rena? Var äro de nio?  

 

 

--

18


 

  Fanns då ibland dem ingen som vände tillbaka för att prisa Gud, utom denne främling?»  

 

 

--

19


 

  Och han sade till honom: »Stå upp och gå dina färde. Din tro har frälst dig.»  

 

 

--

20


 

  Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: »Guds rike kommer icke på sådant sätt att det kan förnimmas med ögonen,  

 

 

--

21


 

  ej heller skall man kunna säga: 'Se här är det', eller: 'Där är det.' Ty se, Guds rike är invärtes i eder.»  

 

 

--

22


 

  Och han sade till lärjungarna: »Den tid skall komma, då I gärna skullen vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det.  

 

 

--

23


 

  Väl skall man då säga till eder: 'Se där är han', eller: 'Se här är han'; men gån icke dit, och löpen icke därefter.  

 

 

--

24


 

  Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända till den andra, så skall det vara med Människosonen på hand dag.  

 

 

--

25


 

  Men först måste han lida mycket och bliva förkastad av detta släkte.  

 

 

--

26


 

  Och såsom det skedde på Noas tid, så skall det ock ske i Människosonens dagar:  

 

 

--

27


 

  människorna åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken; då kom floden och förgjorde dem allasammans.  

 

 

--

28


 

  Likaledes, såsom det skedde på Lots tid: människorna åto och drucko, köpte och sålde, planterade och byggde,  

 

 

--

29


 

  men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel ned från himmelen och förgjorde dem allasammans,  

 

 

--

30


 

  alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen uppenbaras.  

 

 

--

31


 

  Den som den dagen är på taket och har sitt bohag inne i huset, han må icke stiga ned för att hämta det; ej heller må den som är ute på marken vända tillbaka.  

 

 

--

32


 

  Kommen ihåg Lots hustru.  

 

 

--

33


 

  Den som står efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som mister det, han skall rädda det.  

 

 

--

34


 

  Jag säger eder: Den natten skola två ligga i samma säng; den ene skall bliva upptagen, den andre skall lämnas kvar.  

 

 

--

35


 

  Två kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra skall lämnas kvar.»  

 

 

--

36


 

  Då frågade de honom: »Var då, Herre?» Han svarade dem: »Där den döda kroppen är, dit skola ock rovfåglarna församla sig.»  

 

 

--

18 Lukas

 

 

 

 

HTMLBible Software - Public Domain Software by johnhurt.com

 


Other Items are Available At These Sites: